Webbinarier

Nya analysflöden i klinisk mikrobiologi – erfarenheter från införande

Klinisk mikrobiologisk molekylärdiagnostik befinner sig i snabb utveckling, där laboratorier samtidigt måste möta ökande analysbehov, krav på kortare svarstider, begränsade personalresurser och stramare budgetramar. Därtill medför det europeiska CE-IVD-regelverket ökade krav på dokumentation och egentillverkningsansvar för in-house-metoder (LDT), vilket i praktiken ofta driver en övergång till kommersiella, CE-märkta lösningar. Dessa är dock mindre flexibla och kräver oftast anpassning av befintliga arbetsflöden.

Vid Klinisk mikrobiologi i Region Västerbotten har införandet av ett nytt molekylärdiagnostiskt instrument möjliggjort migrering av flera in-house-PCR-analyser till den nya kommersiella plattformen. Detta har dock medfört både tekniska och kliniska utmaningar. (I) En kvantitativ PCR för Pneumocystis jirovecii har ersatt en tidigare semikvantitativ metod, vilket krävt utveckling av tolkningsstöd och svarsrutiner, särskilt då vetenskapligt underlag för att särskilja kolonisation från pneumocystispneumoni är begränsat. (II) En ny PCR för Bordetella pertussis, B. parapertussis och B. holmesii har medfört behov av särskilda svarsrutiner vid låga DNA-mängder samt behov av precisa provdefinitionskrav i upphandlingar, eftersom skilda tolkningar av nasofarynxprov lett till användning utanför CE-IVD. (III) Slutligen har två separata analysflöden för luftvägspatogener ersatts av en multiplex-PCR för Legionella spp., Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia pneumoniae och Chlamydia psittaci. Införandet har varit komplext då analysen används i olika kliniska kontexter (primär- och slutenvård) och med skilda provmaterial, vilket har krävt anpassade svarsrutiner samt i vissa fall kompletterande verifieringar. (IV) Vissa analyser saknar helt kommersiella alternativ, exempelvis PCR för Francisella tularensis. Den har i stället implementerats som LDT på den nya plattformen och kunnat integreras i ett arbetsflöde som i stort överensstämmer med de kommersiella analysernas, vilket möjliggör en mer enhetlig och effektiv laboratorieprocess.

Dessa exempel illustrerar hur införandet av CE-IVD-märkta molekylära analyser inte enbart är en teknisk process utan kräver omfattande laboratoriemedicinsk, logistisk och kommunikativ anpassning.

Föreläsare: Hinnerk Eilers, PhDNorrlands universitetssjukhus Umeå, Klinisk Mikrobiologi
Moderator: Magnus Paulsson, specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus docent, Lunds universitet

Who CARES? - Presentation av CARES‑studien och implikationer av resultaten i en svensk kontext.

 CARES‑studien är den första randomiserade, kontrollerade studien som utvärderar långverkande injicerbar hivbehandling med cabotegravir och rilpivirin i afrikanska vårdmiljöer – miljöer som kännetecknas av andra demografiska förutsättningar, virus-subtyper och behandlingshistorik än de som tidigare studerats. Trots dessa utmanande förutsättningar visade studien att långverkande behandling var icke‑sämre än daglig oral terapi, med hög grad av virologisk suppression och god tolerabilitet.

Presentationen kommer att belysa:

• Studiedesign och metodik – hur CARES genomfördes och varför resultaten är särskilt relevanta.
• Nyckelresultat vid 48 och 96 veckor – effekt, virologisk suppression, förekomst av behandlingssvikt samt säkerhetsdata.
• Kliniska implikationer – vad fynden kan innebära för patientselektering, behandling och uppföljning i en svensk kontext.

Syftet är att ge dig som kliniker en djupare förståelse för hur långverkande behandling kan bidra till en mer individanpassad och hållbar vårdmodell över tid – och hur den globala evidensen kan översättas till svenska förhållanden. Detta är ett utmärkt tillfälle att fördjupa sig i ny forskning och utbyta frågor och reflektioner kring vad nästa steg kan bli för hiv‑vården i Sverige.

Föreläsare: Anton Reepalu, Infektionskliniken i Malmö.
Moderator: Stina Malmström, Västerås sjukhus

Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor med intresse för hiv

Snabbdiagnostik av bakteriemi vid lokalsjukhus i Nordnorge
I norra Norge har blododlingsdiagnostiken för de 11 lokala sjukhusen traditionellt varit centraliserad till två regionala mikrobiologiska laboratorier. Regionens stora geografiska avstånd, begränsade transportmöjligheter och utmanande arktiska klimatförhållanden innebär dock betydande logistiska utmaningar, vilket ofta leder till förseningar i den diagnostiska processen.

Forskningsgruppen NORSBIH (The North-Norwegian study on bloodstream infections in small hospitals) har som mål att undersöka de potentiella diagnostiska, kliniska, antimikrobiella och ekonomiska fördelarna med att införa lokal snabbdiagnostik för positiva blododlingar vid tre landsortssjukhus inom akutsjukvården. Den första studien utvärderade prestanda och tidsåtgång till mikrobiologisk identifiering efter införandet av ett lokalt snabbdiagnostiskt system (BIOFIRE BCID2 Panel, bioMérieux) vid tre sjukhus inom Helgeland sjukhusdistrikt. Dessa resultat jämfördes med konventionell diagnostik som utförs vid det centraliserade mikrobiologiska laboratoriet på Nordlandssjukhuset i Bodø.

Föreläsare:
Kristoffer Endresen, Tillförordnad Överläkare, Mikrobiologiska Avdelningen, Nordlandssykehuset i Bodø/ Acting Consultant, Department of Microbiology, Nordland Hospital in Bodø

Moderator: Martin Sundqvist, Överläkare, Docent, VO Laboratoriemedicin, Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro

Folkhälsomyndigheten publicerade i januari i år uppdaterade rekommendationer för pneumokockvaccination till riskgrupper, vilka baserades på en omfattande hälsoekonomisk utvärdering. Encentral förändring är en förenkling av rekommendationerna, där en majoritet av riskgrupperna nu rekommenderas vaccination med ett konjugatvaccin som innehåller minst 20 serotyper. Webinariet syftar till att ge en samlad och uppdaterad bild av bakgrund, evidens och tillämpning av de nya rekommendationerna.

I webinariet ges en övergripande genomgång av de uppdaterade rekommendationerna och deras praktiska konsekvenser för vaccinatörer inom hälso‑ och sjukvården. Vidare presenteras huvudresultaten från den hälsoekonomiska analysen med fokus på de utfall som ligger till grund för den reviderade vaccinationsstrategin. Slutligen ges en sammanfattning av den aktuella serotypsutvecklingen i Sverige, baserad på data från Folkhälsomyndighetens övervakning av invasiva pneumokockinfektioner.

Föreläsare:
Karan Golestani är specialist i infektionssjukdomar och forskare på Lunds Universitet. Han arbetar kliniskt som infektionsläkare på Infektionskliniken Malmö, Skånes Universitetssjukhus, där han har bl.a. ett särskilt fokus på områden inom vaccination och immunbrist/immunsupprimerade. 

Moderator:
Jonas Ahl, specialist i infektionssjukdomar, Klinisk och akademisk expertis inom luftvägsinfektioner, inklusive pneumonier, och kärlgraftsinfektioner. Verksam vid infektionskliniken vid Skånes Universitetssjukhus och aktiv inom forskning inom dessa områden.